Vilken dag alltså! Vaknade 08.40 av ett sms från min kära lusse "var är du? Ta nästa buss, vi passar plats i kyrkan." HELVETE! Jag hade försovit mig, snyggt att pricka in det på sista dagen.
 Faktum är att jag ville till kyrkan, ville få lite julkänsla nu innan jul. När jag hade tjurat lite på mina kära vänner, kom jag på den briljanta idén att jag kunde ringa min räddare i nöden också känd som anton söderlind.
Vilken tur jag hade! Han var också försenad och kunde köra inom och hämta mig.
Med skabbigt hår, nyvakna ögon och kudden kvar i huvudet kom vi in i kyrkan och med blickar från hela kullgymnasiet (inklusive hatiska blickar från min käre mentor) sprang jag förbi alla fram till de bästa jag vet (Mina tjejer) och jag fick klämma mig in mellan dem.

Mysigt i kyrkan, men det var absolut inte värt att stressa så mycket för som jag gjorde.
Vi gick tillbaka till klassrummen och jag och mina musketörer satt som vanligt i ett hörn för oss själva och hade trevligt med skummisar och julmust.

Efter denna underhållande stund (ni som var med fattar vad jag menar) skulle vi åka hem till emma för en fortsatt mysig skolavslutning.
Vi fick först ta den efterblivna bussen med alla andra retards (säger jag som är van att komma hem på 2 röda),
men tillslut kom vi äntligen hem till ingelsträde.

Det har varit en fruktansvärt rolig dag med allt därtill. Baka julgodis, sjunga mamma mia-låtar, tagit hand om hästarna och KÄKAT, det är vad vår dag/kväll bestått av.  
Herregud alltså! Tror vi åt 3-4 hela dagars sammanlagda kaloriintag. Helt sjukt!
Trodde inte att det gick att få ner så mycket. Tydligen!
Att kvällen sedan avslutades med ett skrattanfall från oss alla tre och som varade i ungefär 15 minuter gjorde det hela bara mycket bättre!

Igår var det förresten julmys hos clara. Så fint hon hade gjort och så gullig hon är!
Sanna var där, längesedan man såg den bruden alltså.
Det blev en del sura miner under julklappsspelet, men det hör väl till?
Och tro det eller ej men jag såg nog att jonnas annars lugna (hahahahaha) humör ju längre tiden gick och desto färre paket hon hade framför sig övergick till frustrerat och mindre tålmodigt.
Hon som tycker det är sååå löjligt att bli sur i spel och att hon inte vill spela med sånna som mig som tydligen är en jättedålig förlorare.
Filippa och jag var dock lugna och inte alls tävlingsinriktade....hrööm.
Men kvällen var mycket trevlig och enormt mysig, även fast den hade sina stunder (ni vet vad jag menar ).

JAG ÄLSKAR ER <3